Internetworld

Jag har kommit på att mitt jobb är nog fan det roligaste jobbet jag någonsin haft. Jag får prata med alla världens olika människor varje dag och att jag i många år träffat på både konstiga, tröga, sjuka och intelligenta människor på nätet och chattsidor har hjälpt mig mycket i det jobbet jag har nu.

Jag kan ju bara konstatera att man får hänga med i svängarna när man ringer till något företag! Ena stunden är det en person på ena sidan som bara skriker rakt ut när jag har presenterat mig och slänger på luren. Dom är lite roliga för där visar de sin otroliga frustration i sitt liv och vilken okontroll dom har på tillvaron.

Sen har vi dom som är trevliga men bestämt tackar nej efter lite småprat och när man sagt hejdå så hör man hur dom säger helvetes jävla försäljare innan telefonen är frånkopplad. Dom är roliga på så sätt att dom har en självkontroll så länge någon ser dom, alltså jag då eftersom jag är på andra sidan linjen, men när de tror jag lagt på så släpper de ut den inre känslan.

Sen har vi den klassiska tanten som innan man sagt mer än sitt namn och var man ringer ifrån irriterat säger i rask takt att jag är inte intresserad av att prenumerera och inte heller att köpa något och man lugnt får säga att jag ville inget av det utan jag ville göra en intervju för ett reportage men tack ändå, jag ringer någon annan. Då borde dom väl börja undra.... och jag ler bakom skärmen över deras sätt att ta saker förgivet utan att ta reda på fakta först.

Sen har vi den extreme energisugaren som vet redan vid min presentation att han inte ska ha något men stillsamt sitter tyst och låter mig dra hela registret för att sen säga, jag är inte intresserad. Den sluge har jag nyss lärt mig och jag ger inte mer än jag får. Kort och konsist, ingen respons, men tack då frågar jag rakt ut om intresse finns annars avslutar jag samtalet för att lägga min energi på någon som verkligen vill.

Sen har vi.... B-kändisen.
Tung suck.. jag har haft oturen att inte veta vem dom är innan jag ringt. Dom är kass, dom suger och tror dom är Gud själv. Tack och nejtack, dom avslutar jag gärna själv i första hand för dryghet och översitteri vill jag inte ens representera. Om ni bara visste hur den trevlige på tv låter i verkligheten, då skulle ni inte tro era öron.

Sist men inte minst har vi de underbara, trevliga och helt fantastiska företagarna runt om i landet som ser till konjunkturen, företaget, livet och samspelet i vårt samhälle. Inte alltid det blir affär men otroligt ljuvliga människor att skratta och prata med om allt möjligt. Ibland blir det ett bra affärsuppgör, ibland inte men det spelar ingen roll. De är dom människorna som förgyller min vardag när jag med tangentbordet, internet och telefon bidrar till skattesystemet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0