Att ära någon
Att ära någon är vad jag gjorde igår. Det handlar inte om att jag har fått en vilja igenom.
När man träffar någon som man känner en djup samhörighet med trots att man bara pratat i telefon, sett en 15 år gammal bild på och hör hans djupa sensuella röst så slog kärleken till. När vi träffades var det inte den bild jag hade målat upp, ej heller en kopia av det foto jag sett men hans kärlek till mig när han tog i mig var detsamma som den är idag. Det som sen händer påvägen mot att man ska vilja tillbringa frukost, middag och säng tillsammans med handlar om en vilja och att ge.
Man kan aldrig förändra någon som inte vill, däremot kan man säga att så här vill jag ha det och passar det inte dig så är det inte meningen vi ska dela allt utan då ska vi möjligt vara vänner. Att man själv vet vad man vill ha och nu pratar jag inte om utseende, prylar, bilar eller hus utan hur vill jag att mannen ska vara mot mig, utan mig, tillsammans med mig är det som är den stora kraften i att veta vad jag vill när det kommer till kärlek.
Min man var absolut inte det jag alltid suckat efter när jag tittat på män med foto i sin profil. Han var inte heller den ekonomiska klippa jag drömde om när jag letade i hans profil. Han var heller inte den som jag trodde jag skulle lägga ner så mycket energi på eftersom en annan man tagit den ifrån mig och jag trodde inte jag hade mer att ge.
Men när kärleken bara står där, jag ser mig själv men med brister som jag själv skalat av mig. När jag känner luften vibrera och orden bara rusar i mitt huvud - Han står här och vill ha mig, men hur mycket är han villig att ge för att passa ihop med mitt kugghjul. Ja, då gäller det att hålla huvudet kallt och låta hjärtat värka.
Det har varit som att forma en mjuk massa till granit. Samla ihop splittrade armar och ben till en varm, öppenhjärtad, tänkande och stabil
en man som förstår sitt värde. Det är då man får allt man har önskat.
