pointme

gör ont. Den som beskyddar utnyttjar mig för egen vinning. För att få beskydd så förstår jag att det är vad jag måste gå med på för att åtminstone undkomma brutal våldtäkt. Våldtäkten som min beskyddar gör, accepterar jag, han beskyddar ju mig.

Är det så de afrikanska kvinnorna tänker?
För mannen tänker inte. Han har ett begär.

Att se Uppdrag granskning är någt jag bara kan göra när jag är i rätt "moood" för jag blir så heligt förbannad och får såna aggressiva tankar att man lätt tror att jag drar alla män över samma kam. Så är dock inte fallet men var gång ett övergrepp sker så rubbas mina tankar om det som ska kallas kärlek, mänskligt, universiellt och medkännande.
Ursäkter som att, hon bjöd in mig, hon var med på det, hon ville, det håller inte.
För mannen har oxå ett val. Om han lyssnade mer och och inte la sin eget ego i sitt handlade så skulle han kunna säga nej och vad jag inte förstår är.... varför säger inte mannen nej till sex på samma sätt som kvinnor gör?

Än om en kvinna säljer sex så skulle hon inte komma någon vart med det om mannen sa nej. Om ingen köpare finns så är det ej heller någon marknad. Om inte sjuka tankar om barn finns hos män, så hade vi ej heller haft trafficing av unga flickor och pojkar.

Nog ser vi väl var problemet är?